Sidor

17 maj 2017

En bok om ljud

Jag sydde en påse till, med ett lager bolstertyg och ett lager vanligt tunt bomullstyg. Den blev bättre än påsen igår men inte helt bra. Det är bara att inse att bolstertyg passar bättre för andra saker än påsar som görs med vikteknik. 
I vilket fall som helst är den ordentligt kontrollerad, jag menar kattrolerad förstås.
Det har redan flyttat in några blå-lila nystan i påsen som ska bli en halsvärmare till en vän.

Igår hade jag en besvärlig dag på så sätt att min intryckskänslighet var på max. De flesta ljud blir smärtsamma sådana dagar och när jag var tvungen att stänga av strykjärnet för att jag inte klarade av att höra pysande och brummandet när ångan värmdes upp så var det bara att dra ur sladden och försöka få det så tyst som möjligt runt omkring. Inte alltid så lätt när man bor flera i ett hushåll.

Är du liksom jag intresserad av ljud, ljudbrus, tystnad och vårt behov av tystnad rekommenderar jag  boken Koltrasten som trodde att den var en ambulans av Anders Mildner.
Jag har lyssnat på den som ljudbok och det var en mild, lugn och melodisk skånsk stämma som läste. En njutning för örat faktiskt. Det enda störsamma var att en vassare kvinnlig röst läste kapitelrubrikerna (onödigt!). Boken handlar om hur mycket vi smutsar ner vår ljudmiljö och att det idag kan kosta stora pengar att få tillbringa tid i tystnad i naturen, på retreater eller spa, och att det på så sätt blir en slags klassfråga hur vår ljudmiljö är. Boken tar upp vilka ljud  vi upplever som njutningsfulla och vilka som kan skada oss även om vi inte hör dem och att vi idag tränger undan obehagliga ljud med andra ljud, t ex lyssnar på musik för att dämpa upplevelsen av buller. Boken handlar om offentliga ljud och de privata ljudrum vi skapar omkring oss med hjälp av hörlurar och att vissa ljud signalerar manlighet medan kvinnlighet helst inte ska höras. En intressant och tankeväckande liten bok!

Idag har det varit en bättre dag, en ganska tyst faktiskt.
Kanske gör duggregnet och dimman sitt. Jag konstaterar att dimman och regnet i alla fall gömt Blå Jungfrun där ute i sundet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar