Smålänningar är som bekant snåla, fast jag vet inte det... snålhet är inte min bästa sport. Egentligen så är jag ju inte smålänning utav födsel, bara ohejdad vana sedan en massa år tillbaka. Faktum är att jag bott längre i Småland än på Öland, men ränderna går aldrig ur... och den där långa platta ön där man har 180 grader himmel över sig och en reslig sten till granne betyder mycket för mig.
Nu var det inte Öland jag skulle skriva om, utan den stora grannen i väster.
Just nu är mitt liv fullt av små röda tygbitar, och som den toppsnäcka jag är (nr 2 i rullorna) så har jag nu sytt klart min andra röda topp i Regnbågsutmaningen. När jag har tre röda toppar ska jag nog quilta dem och se till att få dem klara innan jag sätter kniven i orange, annars kanske det slutar med 21 toppar...
Men så var det det där med smålänningen - visst älskar jag att använda alla resterna från ett projekt, och det är roligare att sy ihop dem än att tråckla och nåla, så här sitter jag nu med en färdig topp och en potentiell smålänning till baksida.
Hurra va bra!
Tack alla för era kommentarer och reflektioner på mina funderingar!
Det ger mig energi att fortsätta skriva.
Tjingeling!
***Anette L***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar