Utan början, utan slut

Dagarna flyter ihop till en lång sträcka utan något som på allvar särskiljer en dag från en annan.

Jag har jobbat hemifrån i flera veckor, det funkar oväntat bra men på något sätt blir arbetsdagarna lite lika de arbetsfria dagarna. Antingen sitter jag och jobbar med jobbsaker vid mitt skrivbord eller så sitter jag och syr, skriver eller ritar. Jag tillbringar alltid mycket tid vid mitt skrivbord, med eller utan jobbdator. Jag håller hårt på mina rutiner, börjar och sluta jobba vid exakt samma tid som vanligt, äter lunch vid samma tid som jag skulle gjort på jobbet. Att hålla mig till mina vanliga rutiner hjälper mig den här konstiga våren. Hur hanterar du vardagen just nu?

Jag har stickat en tröja av restgarner.

Yll o Tyll har alltid en pågående sticka tillsammans-aktivitet i sin Facebookgrupp. De bjuder på ett mönster åt gången och just nu är det tröjan Majsan. Den är stickad i Sandnes Line, en bomull-lin-viscoseblandning, och jag hade turen att ha några restnystan ljusblått, blågrönt och grått från andra projekt. 

Modellen är enligt mönstret helt rak men jag är inte helt rak i min modell så jag gjorde tröjan lite utsvängd genom att öka 2 maskor i var sida vart sjunde varv från midjan och neråt. 

Det blev en jätteskön tröja att ha de dagar det är ganska varmt. 

Igår kväll började jag sticka en liten filt av restgarner, det är tydligen restnystanen som lockar mig mest just nu. Det ger en särskild sorts tillfredsställelse att använda det som blivit över, det som är kvar, det som inte hör ihop med något annat. 

Kanske är kopplat till turbulensen i världen som gör det.

Jag bloggar inte så mycket, saknar liksom ord och mening just nu. 

Vill du kan du följa mig på Instagram, där blir det bilder och några ord lite oftare. AnetteMCL heter jag där. Du behöver inte ha ett eget Instagramkonto för att titta, däremot behövs ett konto om man vill kommentera, gilla eller skicka meddelanden.

Den här bilden la jag upp igår kväll, när viken var stilla och tallarna brann.