Marit

Marit är oktobervantmönstret i The Selbu Mitten Club II.

Mönstret är gjort av Eli/Skeindeer knits. Jag har stickat många av hennes mönster nu. Nästan alla faktiskt,  men jag gillar hennes estetik så det är ett nöje att sticka hennes mönster.

De här vantarna är stickade i Ullgarn Extra 2, i färgerna sand och petrol, som jag köpte när jag var på Yllet i Visby. 

Jag fick bra masktäthet med sticka 3.5 mm och använde 3.0 till den lilla resåren. 

Blommönstret är så fint! 

Eller hur? 

Selbuvantar är fina även på insidan och 

jag är väldigt nöjd med maskupplockningen för tummarna. Mönstret är obrutet och det lyckas jag inte med varje gång. 

Självklart är vantarna katt-kontrollerade. De fick godkänt. Tror jag.

Lilla loppan

Nu ligger den på tork, min gråsa Loppakofta.

Mönstret är gjort av Ann Myhre/Pinneguri och det finns just nu 814 upplagda Loppa-projekt på Ravelry så det är ett populärt mönster. 

Jag har gjort en tidigare i vitt, grönt, blått och lila men den och den här är helt olika varandra. 

Knapparna jag använt fanns i den goodie-bag jag fick när jag var i Visby för ett tag sedan, och jag stickade flitigt på koftan då jag var där så det känns fint att använda just de knapparna.  

Jag hade bara åtta knappar och det är nio knapphål så nedersta knappen är faktiskt inte helt lik de andra men det gör mig ingenting när de åtta passar så bra. 

Torka nu, snälla!

För liten

Då och då stickar jag några varv på den lila sjalen jag började på när jag var i Visby.

Garnet, Sustainable merino, har Emma färgat och det är ljuvligt och mjukt som en dröm. 

Än är den lite för liten så jag stickar till garnet tar slut.

- Matte, jag tror det är något fel på den här sängen. Den har blivit för liten. 

- Nej Morris, söta Morris, det är du som blivit stor.

Hassel och skymning

Vintertid.

Minerva vill vara ute men hon tycker vädret är ganska bedrövligt så hon kurar på trappan. Jag har lättare att acceptera vädret men blir låg av tanken på att solen nu går ner strax efter klockan fyra. Den där svåra skymningen påverkar mig alltid.

Jag har haft en lugn dag och stickar lite på hasselnötssockorna. 

Bara en fot kvar. 

Mönstret är så fint och det är roligt att göra varje hasselnöt. Hazelnut socks heter mönstret och jag stickar av en handfärgad sockblank från Garnbolaget. 

Vi har en hasselbuske men jag har inte sett några nötter på den. Jag har nog inte tittat tillräckligt noga.

Jag tar in himlens bleka pastellfärger, de där som syns alldeles innan solen går ner och skymningen faller. 

Nu ska jag tända några ljus och ta en kopp te. Det brukar hjälpa mot det mesta.

Änglagott

Så kom den första snön. Blöt och slaskig och här ute vid havet smälte allt bort innan det hann att bli vitt på marken.

En lugn och mysig förmiddag passade bra till vädret.

Fram på eftermiddagen packade jag väskan och åkte till en kompis. 

Vi knypplade varsin liten ängel. 

Jag hade för tunt garn så min blev i skiraste laget. 

A hade gjort en sedan tidigare och kunde handleda mig som fortfarande är ringrostig på knyppling. Både hennes tidigare och hennes nya änglar var supersöta. 

Min är lite skev och gles men hon får finnas ändå. Vem är inte lite skev och gles emellanåt?

Ställtid

Jag har en kort paus i stickandet av min gråsa kofta.. Under tiden funderar jag på nästa.

Jag tror att det ska bli en Fimmvörduhals i fem eller 

möjligen fyra färger. Eller så blir det något helt annat. Jag tänker inte lägga upp förrän den gråsa är färdig så jag har tid att ändra mig. 

Ibland är det bra att h atid på sig att fundera. 

Ibland gör det besluten svårare att ta. 

Höstblommor

Tagetensen kämpar in i det sista, snart ger de efter för frost och kalla nätter.

Under hösten och vintern är det annat som får blomma, som vantar till exempel.

Det här är andra vantmönstret i The Selbu mitten club II, Marit. 

Jag stickar i ullgarn jag köpte på Yllet i Visby, vitt med stråk av grått och buteljgrönt. 

Det är dax för vantar nu, det vet björkarna och 

även de sista gula små solarna i rabatten.

En kattjej, precis som jag

Brorsans lilla tjej gillar katter precis som jag.

Hon valde tyget med söta missar till en tunika redan i somras och jag sydde först nu. Tillsammans med en långärmad svart t-shirt och svarta tights kommer hon bli ursöt i den här. Ett mjukt paket med alla tre sakerna är på väg hem till henne just nu. 

En rynkad kjoldel som är lite längre bak än fram och 

enkelt kantad i ringning och ärmhål av samma tyg.

Kanske kan hon ha den utan långärmad tröja och tights när det blir sommar igen. Om hon vuxit ur den får jag sy något nytt. 😁

- Men just nu matte, nu vilar vi. 

Luna har, som alltid, koll.

Dramastick

Snapchat vet inte hur rätt de har när de gjorde det här filtret:

Det pågår alltid ett skapande drama hemma hos mig. 

Just nu känns det väldigt dramatiskt att koftan ännu saknar en ärm. Jag hade velat ha koftan på mig för det blåser så jag håller på att blåsa bort. 

Jag gillar verkligen kombinationen grått och rosa, gråsa kort och gott.

Trots att det här är en rolig stickning så planerar jag redan för nästa kofta. Skapande drama... Nästa blir mörkgrå och sjögrön tror jag, på tjockare stickor. Något att ha när det stormar som mest.

Men nu vill jag ha den här!

Vad ser du?

Kan vi prata lite om påsar under ögonen? Är inte det en viktig del av en människas ansikte? En del har alltid påsar under ögonen, då är det en naturlig del av den personens ansiktsdrag. Andra har påsar under ögonen efter en natt med dålig sömn, för mycket att tänka på eller annan ansträngning som är lite utöver det vanliga. Somliga får påsar under ögonen av för mycket gråt och många tårar, andra får påsar när huden börjar bli gammal och lite oelastisk. Om vi skulle vara uppmärksamma på varandras påsar under ögonen så kanske vi fick en liten inblick i vad som döljer sig bakom en människas yttre fasad, djupet som finns bakom ett leende eller sorgen som finns bakom stela ansiktsmuskler.

Jag tror verkligen att om vi tittar lite mer omsorgsfullt på människorna vi har omkring oss så skulle vi lära oss mer om både dem och oss själva. Kan det finnas spår av erfarenhet i påsarna? 

Påsarna under mina ögon just idag beror först och främst på en natt med riktigt dålig sömn. 

Kanske kan mitt alldeles nya nattlinne få mig att sova bättre i natt? Det hoppas jag!

Det är sytt utan mönster men med ett gammalt nattlinne som mall i fint kattyg från PaaPii.

Färjesockor

När jag åkte färjan till och från Gotland nyligen så stickade jag på ett par sockor. De blev nästan klara, det var bara lite kvar att fixa när jag kom hem, så de är nu mina färjesockor. Nästan som souvenirsockor fast garnet inte är köpt på Gotland.

De är vanliga bassockor, stickade över 64 maskor på sticka 2,25 mm. Det lilla ytmönstret är enkelt; varje gång garnet bytte färg stickade jag *1 rm, 1 am*. Hela varvet runt på skaften och bara på ovansidan av själva foten så sulan är helt slät. Jag började med mönstret precis där garnet bytte färg, även om det var mitt i ett varv, för att få effekten med de små aviga plupparna i annan färg än randen där de syns.

Garnet är Grundl Hot socks color i färg 406. Den översta bilden har bäst färgåtergivning. 

Det blev ett par med perfekt matchning från tå till skaft, så när som på hälarna som skiljer sig åt. 

Lite struktur funkar bra på självrandande garn om inte ränderna är alltför smala. 

Tårna är helt slätstickade.

Sex timmar välanvänd tid på en färja.