Meandros

En stickning som var med till Vindön förra helgen men aldrig kom upp ur väskan är Meandros, ett mönster från Eli/Skeindeer knits.

Mina sockor är stickade i Trekking, vit och aquamelerad, färgad av Tant Kofta. 

Jag läste diagrammet fel på en rad på första sockan men lyckligtvis kom jag ihåg att göra på samma sätt på den andra så de är likadana. 

Sockorna är stickade från tån uppåt, jag använde sticka 2,25 till tå, häl och invikt kant och 3 mm till all mönsterstickning, med en häl jag inte testat tidigare.

De sitter perfekt! 

Det är en del långa flotteringar i mönstret men nu börjar jag få så bra kläm på att hantera det att tyget inte stramar någonstans. Övning ger definitivt färdighet. 

Och färgen, den gillar jag!

Vindön och Delightful

Förra helgen var det för första gången stickträff på Vindöns camping.

Stickare tog över hela storstugan

och på altanen fanns garner från Stickamera,

från Garnbolaget och 

Swedish fibre. 

Storstugan ligger vackert, alldeles intill havet. 

Vindön ligger långt in i skärgården och öppet hav syns inte någonstans men man känner i vinden att havet är där, några öar bort. 

Det var fortfarande gott om båtar 

men inga badare. 

Vindöbåken, ett sjömärke utan ljus, som en fyr fast ändå inte, är mäktig. 

Fjorton meter hög spanar den ut över havet på sina nio stolpar.  

Det var full fart i storstugan hela helgen och när man behövde lite andrum var det bara att gå några meter. 

Som hemma, fast ändå inte.

Klipporna är inte likadana här på västsidan som de är på ostkusten.  

Ingen Blå Jungfru men väl Stora och lilla katt.

Havsdoften är härlig,  

precis som doften av garn.

Vindön bjöd på sol, 

störtregn, åska och vackra regnbågar. 

Fint på alla sätt.

Förutom sockorna jag visade igår så stickade jag också på Delightful, en sjal av Matilda Kruse. Mönstret finns på svenska och engelska.

Spetsmönstret i ena sidan är fantastiskt fint. 

Min sjal blev kortare än måtten i mönstret, 60 cm djup och 155 cm tvärs över, i stället för 60 x 196 cm. 

Jag stickade med 3,5 mm-stickor vilket mönstret rekommenderade men jag stickade lite fastare och borde valt större stickor. I vilket fall som helst är sjalen väldigt fin. 

Garnet är Rosy Green wool, Merino d´Arles.  

Trots att den är lite kortare än originalet går den fint att sno runt halsen. 

Med trevligt sällskap gick det ganska snabbt att sticka alla de släta och räta varven. Stickhelger är toppen!

Självaktning

Den gångna helgen var jag på stickträff på Vindö, strax norr om Orust. Det var ljuvligt och härligt på många sätt och jag har en hel hög fina bilder därifrån som kommer här så småningom. Träffen anordnades av StickaMera och det fanns tre garnbutiker på plats och många trevliga tjejer. Vilken lyx!

Två stickningar fick all min uppmärksamhet under helgen, den ena var en sockstickning av restgarner. (Den andra en sjal, mer om den en annan dag.)

Varje sjal med självaktning bör ha ett par matchande sockor, eller hur?

Det blev några små nystan kvar efter Smock it!-sjalen och de är nu förvandlade till sockor. 

De är stickade från tårna, båda två samtidigt för att kunna nyttja resterna så optimalt som möjligt. 

Garnerna i sockorna, och sjalen, är handfärgade och köpta av Stickamera så det var lite extra kul att ha med både sjal och sockstickning till Vindö.

Hemma i soffhörnet har hösten börjat smyga sig på.

En liten pumpa minsann!

Kontrollanten jobbar

Det söta lilla täcket i grönt och rosa har kommit fram. Nu ska det quiltas.

Snart är det färdigt och det lilla barnet som ska ha det kan få det. 

Min lilla kontrollant är förstås med och jobbar. 

Allt ser bra ut hälsar hon.

Skönt det!

Det svarta fåret

Min tredje väska är svart och vit, med ett uns av rosa.

Det fanns inte så mycket kvar av det rosa med får på men faktum är att det räcker med bara en liten bit för att göra hela intrycket. 

Så klart hamnade det svarta fåret upp och ned, precis som det ska vara. 

Ett rosa blixtlås blev det, liksom ett rosa foder.

Baksidan är bara svart och vit. 

Nu är min trio av väskor färdiga och jag har inte bestämt om jag ska sy en grön också och göra en kvartett. Kanske.

Rosa och rosa förresten, cerise är det nog ändå.

Orange och svart

En kompis till den lila väskan är orange och svart.

Några remsor av olika orangefärgade remsor, några svart-vita och jeans blev det den här gången. 

Mönstret finns HÄR och sidstyckena är ca 40 x 40 cm. Remsorna har olika bredder, även jeanstyget består av några remsor. 

Baksidan blev lite annorlunda, omväxling förnöjer.

Orange och svart är också blommorna på svartögat som håller på att omfamna hela vår altan. 

Svart är fint hälsar Morris. 

Smock it!

Smock it! Ja så heter mönstret till den här sjalen.

Mönstret är gjort av Stephen West/Westknits. 

Jag har stickat den i handfärgat garn från Stickamera i färgerna Skeppsbrott, Vinterskrud och Dark seabreeze på sticka 3,75 mm. 

Turkosa färger är som vanligt svåra att fånga på bild, de blir liksom blekare och mesigare än i verkligheten. 

En enkel och rolig stickning där det roligaste hände på slutet. Bården är över 600 maskor men gick förvånansvärt fort att göra. Förutom picotavmaskningen förstås, den tog nästan en hel dag att göra. 

Gissa vem som ville vara med på bild? 

Luna så klart. 

Min söta lilla knaskatt. 

Smocken var enkel att göra och blev riktigt effektfull. 

Det här kommer bli en bra höstsjal, stor och mjuk. 

Och turkos.