En bok om att samla på garn

Oj oj oj vad vi latat oss idag!

Några av oss har busat en del men vi andra har mest gjort ingenting. 

Jag läser A stash of one´s own, en samling små essäer skrivna av några av stickvärldens nuvarande kändisar. Ibland känner jag igen mig, ibland undrar jag hur andra kan tänka som de gör, då och då ler jag lite generat över att andra samlar och förvarar garn ungefär som jag och ibland far ögonbrynen upp i förvåning. Det här är inte en bok för en person som inte vet vad garnpassion är för något, en sådan läsare kommer tröttna redan på andra sidan, men vi andra, vi som vet hur det kan kännas när man hittar det perfekta garnet (eller för all del tyget) och man bara måste ha det, eller alla vi som upplevt att garnet pratar med oss, drar oss till sig och kräver att få följa med hem, det är vi som kommer ha glädje av den här boken. Vi vet precis vad det innebär att ha en egen samling, liten eller stor och det är faktiskt lite trivsamt att läsa om andra garnälskare. Förvånansvärt många av författarna har inte någon garnsamling, i alla fall inte någon stor som hotar att välla över alla breddar och sluka ett helt hem, men några har det. Det är ju en tröst när man själv har ganska mycket hobbymaterial. 

Amy Herzog, Susan B Anderson, Anna Maltz, Gudrun Johnston och Stephanie Pearl-McPhee är några av dem som skrivit varsin liten text, totalt är det 22 författare. Kanske känner du inte igen ett enda av namnen, kanske känner du igen alla. Oavsett det är boken en rar liten sak, den fyller inte något tomrum på den litterära himlen, det är inte en bok man måste äga eller läsa men den är trivsam och rolig och skänker i alla fall mig en viss eftertanke. Och ja, jag har ju både en garn- och en tygstash.

Jag stickar några varv på All the love-tröjan. Den ska vara stor, ca 50 cm extra i rörelsevidd, så det kommer att ta ett tag att sticka den. Nöje som räcker länge. 

Den här helgen har varit en bra uppladdning för veckan som kommer, den kommer vara tuff och full av saker att göra men jag är peppad!