Idag har ett ljus fått brinna hela dagen. Det finns så mycket symbolik i en liten låga, symbolik som vi känner intuitivt. Ljuset som står för ett hem, ett liv, en själ. Ljuset som står för värme och trygghet, energi och kontinuitet, glädje och kraft, tröst och även sorg.
När jag tänker på livskraften i mig tänker jag på den som en låga som brinner, ibland svag, ibland stark. När jag är lite deppig kan jag försöka skruva upp lågan, öka ljuset och värmen eller stanna i det deppiga en stund, trygg i förvissning om att jag kan skruva upp ljuset när jag behöver det.
Jag borde gjort en massa saker idag men jag gjorde dem inte. Jag borde tankat bilen så jag slipper göra det tidigt i morgon bitti. Jag skulle kunnat baka lussebullar men det gjorde jag inte heller.
Jag stickade en tumme och en hel del på ett par sockor. Det kändes meningsfullt på något sätt.
I morgon ska jag tanka bilen och göra en massa andra saker och då ska jag inte sticka någon tumme och kanske bara lite på en socka.
Tänd ett ljus och låt det brinna. Låt aldrig hoppet försvinna. Det är mörkt nu men det blir ljusare igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar