Sakta men säkert blir mitt öga bättre. Se suddigt får jag nog göra några dagar till men jag är så tacksam att det går framåt. Framåt går det också med julkoftan.
En första provning har jag gjort och passformen verkar bli ganska bra. Som vanligt kunde jag tagit in mer över svanken men det är för sent att fixa det nu.
Det har mest varit gråväder över huset vid havet idag, vilket mina ljuskänsliga ögon tyckte var bra. Solen bjöd dock på en härlig avslutning på dagen.
Vårt vackraste fönster var ännu vackrare med rosa himmel som kuliss.
Att stå ute och titta upp på himlen är en av mina favoritsysslor. Man behöver inte ens titta, det går precis lika bra att vända sig mot himlen och blunda.
En kväll (ikväll och varje kväll) när jag lite irriterad går ut för att fylla pannan med ytterligare några klampar ved, när jag varit inne några timmar och ute bara känns kallt, blött, mörkt och fult. Så drar sig mina ögon uppåt, och stjärnorna tindrar mot mig och får mig som vanligt att stanna upp och bara le. Och tycka att inne mest är trist och onödigt, borde gå en kvällspromenad mumlar jag för mig själv. Tänk vilken lycka vi har som slipper bo i storstad och istället får himlen!
SvaraRadera