Vilja Lära Kunna

Det brukar heta att man lär så länge man lever men jag tycker att det borde heta att man lär så länge man vill lära. Den dagen man inte längre vill lära sig något nytt är det väldigt svårt att göra det och en del tycks ju alla redan veta allt så hur ska de kunna lära sig något nytt? Vill man lära så kan man, vill man inte är det nästan omöjligt.

Jag vill lära mig, jag älskar att lära mig nya saker och idag har jag lärt mig något som jag känner att jag borde kunnat för länge sedan med tanke på hur mycket jag syr.

Det började med att tvättmaskinen gjorde två hål i en av mina sköna trikåklänningar. Mitt på magen till råga på allt. Jag funderade på hur jag skulle kunna laga hålen utan att det blev allt för synligt eller fult men kom inte på något bra sätt. Det gjorde däremot Ingrid som tipsade mig om lagningssömmen som finns på min symaskin. Hon fick skicka både bild och instruktion för jag förstod inte till att börja med. Pinsamt!

Jag är supernöjd med lagningen. Den är inte helt osynlig men betydligt mindre synlig än om jag gjort ett broderi eller en applikation mitt på magen och klänningen kan användas och inte kastas, vilket kändes som ett alternativ när jag upptäckte hålen. Lappa och laga i stället för att kasta och köpa nytt är min melodi.

Jag har varit i Vimmerby en sväng idag och ett fint tårtband och två ljuvliga snedslåband fick följa med hem. Jag har mina planer för de här banden och kanske gör jag allvar av mina planer endera dagen. 

Mitt på torget i Vimmerby står en fin fontän, en fontän av det slaget som verkar vara av ett utdöende släkte. Vem värnar fontäner?

-Inte jag, hälsar Luna, som tycker att sprutande och sprattlande vatten är läskiga saker och hon vill inte lära om. Tror hon.