Avstickare

När vi åkte hem från Göteborg gjorde vi en liten avstickare upp på Vätternleden till Brahehus. Brahehus som byggdes av Per Brahe den yngre under första halvan av 1600-talet men som brann och totalförstördes redan 1708. Det måste varit ett pampigt slott med fantastisk utsikt som borde imponerat på gästerna.

Av slottet finns bara ruiner kvar men utsikten är lika hänförande nu som då, även en grådisig dag som igår. 

Färjeläget till Visingsö syns från ruinen. 

Byar och fält klämmer sig in mellan slottets höga höjd och Vätterns strand och hela Visingsö ser man från den höga kulle slottet ligger på.

Järngrindarna är av senare datum men passar ändå in i miljön. 

Jag undrar hur det var för 400 år sedan på den här kullen, i det här slottet. Fantasin drar iväg med mig till frasande kjolar och dignande bord, sotlukt från öppna eldar och tjänstefolk som slet hårt. 

Jag hoppas också att det fanns lite kärlek och glädje. Jag tyckte mig se spår av det i alla fall.

Efter en blåsig tur runt Brahehus åkte maken och jag in till Gränna. Jag fascineras varje gång jag kommer dit av att man bygget en samhälle i en så brant sluttning. Allt lutar och vart man än ska så är det alltid uppförsbacke antingen dit eller hem.

Vi fikade på Fiket, ett ställe som gått all in vad det gäller 50-tal. Utom möjligen på priset för det var riktigt dyrt att fika där.

Gott och mysigt var det i alla fall. 

Utanför stod en gammal pärla och drog till sig allas blickar. 

Undrar om det finns någon torgparkering i någon annan stad som lutar så mycket som den i Gränna? 

Det var gårdagen det. I dag har jag inte gjort mycket alls, bara stickat lite på Ishneich-sjalen. Den är snart klar. 

Jag lyckades göra en designvariant som jag tycker blev dekorativ. Det är två liggande flätor i färgbytet mellan det petrolfärgade och den flerfärgade uddspetsen. När jag gjort några maskor såg jag att jag inte dragit åt garnet tillräckligt hårt i den första liggande flätan men jag tyckte att det var så snyggt och att garnet kom till sin rätt i de långa maskorna att jag överdrev maskstorleken hela det varvet. Jag är riktigt nöjd med den avvikelsen från mönstret. Uddspetsen måste blockas ganska hårt tror jag för uddarna är så små och vill krypa ihop så de nästan inte syns. Jag tror det blir en riktigt fin sjal och garnet, Malabrigo Mechita, är mjukt som en dröm.