På fotot jag såg idag såg jag en trött och sliten människa, en människa som livet förmodligen inte varit så snällt emot. Trötta sorgsna ögon, tunt hår och djupa rynkor. Bara några år äldre än vad jag är men på bilden var det en gammal människas blick som tittade tomt mot mig, rakt in i kamerans lins, rakt in förevigat på ett foto.
Jag känner inte den personens livsresa. Jag vet att hen hade en uppgift i min. Jag var först glad och stolt, sedan var jag arg och väldigt ledsen. Det är jag inte längre. Jag är, mitt i allt, väldigt tacksam att jag fått de erfarenheter jag fått. De har gjort mig till den jag är idag. Jag är mycket tryggare i mig själv, jag vet vad jag kan klara av och jag vet att jag kan gå min egen väg och klara det. Jag är som jag är och jag är stolt över det. Kanske, kanske var jag också en bricka i den personens liv, kanske knuffade jag denne i någon särskild riktning. Kanske var det så. Kanske inte.
Jag känner inte den personens livsresa. Jag vet att hen hade en uppgift i min. Jag var först glad och stolt, sedan var jag arg och väldigt ledsen. Det är jag inte längre. Jag är, mitt i allt, väldigt tacksam att jag fått de erfarenheter jag fått. De har gjort mig till den jag är idag. Jag är mycket tryggare i mig själv, jag vet vad jag kan klara av och jag vet att jag kan gå min egen väg och klara det. Jag är som jag är och jag är stolt över det. Kanske, kanske var jag också en bricka i den personens liv, kanske knuffade jag denne i någon särskild riktning. Kanske var det så. Kanske inte.
Jag hoppas att den person jag såg på ett foto idag, en person som korsat min väg men som jag egentligen inte känner, också kan känna någon slags tacksamhet över livets berg och dalar. Jag önskar att hen får många fina berg att kliva upp på och njuta utsikten ifrån i resten av sitt liv. Det önskar jag verkligen. Kanske möts våra vägar ytterligare någon gång i livet, fast risken är stor att orden skulle bli tomma eller kanske hårda då.
Vi möter många människor på vår livsresa. Somliga rusar flyktigt förbi, somliga gör djupa avtryck och en del bidrar till att helt ändra vår riktning. Vi känner sällan när det sker men ibland känns det tydligt efteråt. Långt efteråt.
Mäktigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar