Gammal kunskap

En intensiv arbetsvecka är slut och i dag gick allt så fort på jobbet så det kändes som om klockan var 10 när jag gick hem i stället för 14 som den egentligen var. Ibland försvinner tiden upp i tomma intet i en rasande fart. Nu önskar jag mig en riktigt lugn helg och hoppas att det blir så. Jag har i alla fall försökt inleda helgen på bästa sätt genom att spinna.

Så här jämnt och fint har jag inte lyckats spinna tidigare så det måste vara en framgångfaktor att vara trött och lite avslappnad. Det var trixigt att tvinna till tvåtrådigt eftersom jag inte gjort det mer än ett par gånger så tyvärr blev det ett par knutar och en del ojämnheter men jag tror ändå att det blir ett användbart garn. 

Nu hänger det på tork efter en lätt uppsköljning och i den bästa av världar stickar jag något av det i morgon. Bara tanken att sticka något av garn jag själv spunnit, vilket var en orealistisk dröm för bara några månader sedan, kittlar.

Garnet jag spunnit i dag blir tillsammans med det jag gjorde klart förra helgen ca 120 meter och min första fiberfläta är nu omvandlad till garn. Flätan färgades av duktiga Manduzana och med en blandning av merino och cashmere så är garnet ljuvligt mjukt. 

Jag känner en stor ödmjukhet inför att lära mig saker som människor kunnat i tusentals år. Ett litet steg mot att bevara kunskapen.