Så är den nu snart över; den mest uppskruvade av årets alla dagar.
Några som inte hetsar upp sig i onödan är husets tre små.
Luna vände rumpan till Kalle Anka.
Morris uppskattade stunden efter paketöppningen.
Minerva tog allt med största ro.
Framåt kvällen började det helt oväntat att snöa!
En vit jul betyder ändå något speciellt och
katterna fick för första gången bekanta sig med det blöta, kalla vita.
Jag har ägnat en stund åt julaftonsstickning.
Bara en tumme kvar och så lite trådar att fästa.
Julefrid när den är som bäst är en stilla stund med tända ljus.
Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar