Starta och starta igen

Idag var stora återvändardagen på jobbet. De flesta är nu tillbaka efter semestern och det var full fart, åtminstone de första timmarna innan luften liksom pös ur. När jag gick hem så var det ganska stillsamt i korridoren igen, orken räcker inte så länge när man inte jobbat på några veckor. Dessutom var det väldigt kvavt i min korridor. Åska hade slagit ut ventilationen var det någon som sa.

När jag kom hem hamnade jag på kökstrappan, som så många gånger i sommar och utan att jag riktigt vet hur det gick till så hade jag lagt upp till en ny kofta.

Jag som inte tycker så mycket om att sticka i bomull gillar bomull-ullblandningar och har köpt garn till ett par olika projekt och det passade bra när jag plötsligt insåg att jag saknar en bra bomullskofta. Brock heter mönstret och det är gjort av Gudrun Johnston och jag tror den blir jätteläcker i Sandnes Duo som är 55% bomull och 45% merinoull. 

Jag behövde inte fler påbörjade stickningar...men just nu är den här, så klart, den roligaste och eftersom jag allt som oftast är optimistisk så blir den säkert klar, kanske till och med före allt annat, om jag inte stupar på ärmstickningen. Som jag brukar.

Dagens ruta är alltså optimistisk.

Jag är också optimistisk för att katterna klättrar i träd och inte i de två enda gardinlängder vi fått upp i huset vid havet.

Ibland är man glad för lite. 

En helt annan sak som gjorde mig jätteglad idag var ett mjukt paket i brevlådan.

Karins hitte på(se) för augusti!

Den allra ljuvligaste gula! 

Hur var det nu - visste behöver jag ett stickprojekt till? Nu med en gång?