Koftrapport

Det finns dagar när jag inte kan göra mycket alls, dagar när energinivån är nere i källaren och humöret lika så. Sticka är sjysst terapi, det får mig att känna att jag åtminstone gör någonting. Så bra att garn och stickor finns!

Min teststickning till Maria är klar. Som vanligt när man teststickar får man vara beredd på att fundera, testa och kanske repa upp en bit. Roligt är det i alla fall, speciellt när det blir så bra som den här koftan blev. Surry Hills cardigan heter mönstret.

Jag har stickat i Cascade 220 superwash, ca 460 gram, på stickor 4mm. Antingen var det ren tur eller så beror det möjligen på att det finns mycket turkost i det här huset men jag hittade 10 perfekta knappar så jag kunde sy fast dem direkt.  

Ingen fotograf i närheten och för trött för bära ut stativ och systemkamera, ja då blir bilderna som de blir. 

Storlek XL sitter perfekt på den här kroppen. 

Oh yeah!

När jag ändå var ute blev jag fångad av syrendoften. 

Åh vad jag älskar den doften! Så mycket lycka, ljumma sommarkvällar och barndom det finns i den doften. Jag skulle så gärna vilja spara lite till andra dagar när den behövs och inte finns utanför fönstret.

Naturen har gjort en liten installation på vår trappa. En sten, några björkhängen och skuggan från rabatten och - ta daa! - installationen är klar.

Dagens ruta är ljus, inte skinande klar men ljus. Gott nog.