Flåset i nacken

När man är stressad redan när man vaknar på morgonen så borde man dra täcket över huvudet och vägra gå upp. Det gjorde inte jag utan jag gick upp och hela dagen har jag känt stressen flåsa mig i nacken. Jag har tryckt bort den och inte velat kännas vid den. Jag har andats djupt, gått så långsamt jag kunnat och försökt ta en sak i taget. Det går men det tär på resurserna när man gör så där. Jag vet det men ibland finns det inget annat sätt. Är man allergisk mot jordnötter ska man undvika jordnötter. Är man allergisk mot stress ska man undvika stress. Lika lätt som att säga tulipanaros men lika svårt att göra.

Dagens ruta blev därför lite sammanpressat marinblå.

I morgon har vi flera anledningar att fira och det har vi förberett för i dag. Lika bra att passa på när vi ändå hade farten uppe liksom.

Till min stora glädje är lilla Dot och hälsar på och med sig har hon förstås ulltussarna. Jag tog chansen att komma ut en stund tillsammans med dem och de sprang fort av glädje. De vet precis var vi brukar gå och eftersom det var länge sedan de var här så hade de bråttom att komma fram till bästa ställena att sniffa och lukta.

De avslöjade inget om vad de sniffade sig fram till. Inte ett enda vov om terrier eller taxar som gått där på sistone. Jag får leva i ovisshet.

God och glad ska man ändå va - det är ju fredag!

Förvånansvärt gott! Synd att den redan är uppäten.