Fast blåser det förfärligt så drar jag ner mössan.
Ibland gör jag inte så rationella saker... Jag hade en pytteliten rest av turkost garn och la upp till en mössa av det. Garnet räckte några varv sedan tog jag ett nytt nystan oblekt och fortsatte sticka.
Nu har jag en pytteliten rest av oblekt garn... Det är en evighetsmaskin. Fast ganska kul är det när det blir så där knasigt. Tycker jag men så är jag lättroad som få.
I ett tidigare inlägg skrev jag om sonens önskan om "elbasvantar". En blodröd och randig ville han ha och det har han fått.
Roligt att få göra något enligt hans önskemål!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar