Åh vad jag blir lycklig en stund i en regnvåt skog när linneorna blommar!
De är så söta, så underbart skira och alldeles ljuvliga.
Regnvåta ormbunkar - är inte det underverk så säg?
Linneorna är mörkare rosa inuti, något man nästan aldrig ser. Blygt böjer de ju ner sina vackra blommor.
De småländska skogarna och den småländska landskapsblomman i skönaste förening.
Ser ni alla de små ljusa prickarna? Massor, verkligen massor, av små sköna linneor. En suck av vällust slank ur mig. Mer än en gång när vi gick där i skogen.
Mina stövlar blev plötsligt groteska mot naturens försiktiga skönhet men jag gillar dem ändå.
Känner mig sådär fån-glad. Inte det sämsta en torsdag som började med en trötthet utöver det vanliga. Tänk att en liten liten ljusrosa skir och skör blomma kan åstadkomma underverk!
Så underbart - tänk så vacker även en blöt skog kan vara.
SvaraRaderaDen är så söt.
SvaraRaderaPå min första examen var jag en Linnea. Farmor hade sytt rosa klänning och fröken hade gjort en hatt i kräppapper. Själv tyckte jag att jag var finast av alla i klassen :-)
kram
Åh så söt du måste varit! Precis som nu! ♥
RaderaHm hm, smickrare där! :-)
RaderaDen stora Blomman på sista bilden var minst lika vacker där hon står och skiner glatt i regnet under sin mörka huva :-)
SvaraRaderaKram A
:-)
RaderaDe små ljuva tingen som är så lätta att missa. Underbara små i den stora skogen.
SvaraRaderaLinnean var min mormors älsklingsblomma. Den är så ljuvlig!
SvaraRaderaIréne i V-ås