S som i...

... söndag, sömnad, sippor och skönlitteratur. Superbra. 

Mitt andra indigofärgade projekt i regnbågsutmaningen växer. Första provutlägget på vardagsrumsgolvet är gjort och där får det ligga ett par dagar så jag kan flytta runt delar, fundera på storlek och hekt enkelt känna efter hur jag ska fortsätta.

Ute i trädgården blommar vår lilla blåsippehobbe. Jag är så glad för den och hoppas varje vår att den ska ha klarat vintern. Den har dykt upp alldeles av egen livsvilja mellan en asfaltsgång och en bergvägg för många år sedan och jag hoppas den kommer finnas där många år än. 

Vid senaste stickfikat så stack Lena en bok i min kasse och sedan i torsdags har jag haft den där boken i handen så ofta jag kunnat. En amerikansk författare, Anna Quindlen, har skrivit ömsint om en gammal kvinnas funderingar och minnen blandas med nuet. Boken handlar också om en ung kille vars vägar korsar den gamla damens och en särskild vänskap uppstår. Boken är finstämd, innehåller en hel del oväntade passager och ett slut som leder tankarna till en fortsättning. Inte en fortsättning på den här berättelsen men på  vad som kunde hänt om verkligheten varit en anings annorlunda. Helt klart läsvärd! Då boken är en bookcrossing-bok så lämnar jag den vidare för andra att läsa. 

Och så var det där med S. S som i stolleprov.

Sonen är på gott humör och då är jag det också. :)