Tänk så olika vi är!
Den ena gick med tjock stickad modern pippi-tröja, mörka solglasögon, lurar i öronen, bestämd mun och stora steg. Framåt framåt, fort fort.
Den andra gick sakta med uppknäppt jacka som fladdrade i vinden, kisandes mot den starka solen och med kameran i ena handen och ögon som ivrigt spanade efter mirakel att fotografera, så nöjd och glad för att ha tagit sig ut denna vackra dag för att känna och lyssna och vila.
Jag såg allt det här. Undrar om hon såg något...
Och så har jag övat lite till.
Doodelido!
Hon kanske var för ung för att tänka på hur omgivningen såg ut. Tycker man uppskattar naturen mer när man är lite, lite äldre. Så fina bilder är en njutning att titta på. Lisbeth
SvaraRaderaVisst är det härligt att ta sig tid och se det underbara vi har runt omkring oss! Vackra bilder att njuta av har du fått med dig hem oxå!!
SvaraRaderaKram Lizzan
och med ögon känsliga för grönt ...
SvaraRaderaVitsippor redan!! ?
SvaraRaderaDina krumelurer lockar mig så, snart är jag nog fast.. ;-)