Helgtips!

Inga planer för fredag eller lördag?

Åk till Näsby, ta en fika hos Carla och titta på lapptäcken!

Tyvärr kan jag inte vara där själv, men Lena tar gärna emot besök!

Lilla Sessan är här!

Får jag lov att presentera min nya sykompis: Sessan (Ja, det är arbetsnamnet än så länge, men man har väl tre månader på sig att bestämma namn på nya familjemedlemmar?  ;o) ).

Hon har så fina färger...

En riktigt softie är hon, och gillar inte hårda tryck, bara hårt arbete (hoppas jag).

Egentligen heter hon så här...

Hon är ordentligt kontrollerad också. Av inspektör nr 11.

Trots att hon bara varit hos mig sen igår så är vi väldigt förtjusta i varandra.

 Vi kommer skapa en massa fina grejer ihop, det är jag säker på!

Creative Sensation från Pfaff.

Etthundraelva skäl

Etthundraelva år har den här bron på nacken.

Mäktigt är den en gång så stolta bron. 

Bron ligger vid södra infarten till Vimmerby, men tittar man på Vimmerby kommuns hemsida så finns den inte nämnd som något kulturarv. Faktum är att jag inte hittar någon information alls om bron på nätet. Synd tycker jag! 

 Bron används inte längre då vägen är omdragen. Det är kanske både bra och dåligt - det blir mindre slitage på bron, men den kommer säkert inte underhållas heller.

1900 är hugget i sten, för en oöverskådlig framtid förhoppningsvis.

En gång i tiden satt en skylt av något slag på den högsta pelaren. Den kanske innehöll fakta om brons uppförande, vem som konstruerade den eller bekostade den. Nu finns bara hålen kvar. Sorgsamt.

 Jag har i alla fall varit här och både trippat och trampat, och jag tycker om den här bron!

 Rädda stenvalvsbroarna!

Tadaaa!

Minns ni att jag tränat på att sy långsamt?

Det har jag fortsatt göra, och mina övningar blev en jeanskjol.

Jag försökta fota den på mig själv, men det gick inte så bra...

Framsidan är slät med några fina sömmar från min Pfaff.

 Baksidan fick också några sömmar, och linningen är fodrad med turkost tyg, i samma färg som mönstersömmarna - även om det inte ser ut så på bilderna.

Grundmönstret som jag utgått ifrån finns i Ottobre Woman 5/2010, fast jag har gjort en del ändringar.
Och så har jag nya skor :o)

Real Art

I svärmors trädgård hittade jag några underverk häromdagen.

 Riktiga mästerskapelser.

 Ahhh....

Hösten har sina fördelar!

Jag vill!

Det är så mycket jag vill göra, och listan blir bara längre och längre men vad gör det? Det som lockar mycket idag kanske är helt ute i morgon? En sak som lockade alldeles väldigt var en bok med stickmönster, Malabrigo Book 3, och efter mycket letade och hjälp av vänner så beställde jag den från Twist Yarns i England.

Nu är boken i mina händer. Först silkespapper...

 ...och sen en överraskning! Sophie på Twist Yarns skickade med en liten KnitPro-sticka, bara för att det dröjde några dagar innan hon kunde posta paketet. Men hallå - några dagar! Man får vänta längre på grejer inom Sverige allt som oftast!

 Boken är så fin, och jag vill göra den här sjalen.

Visst är den söt?!

Och så vill jag göra den här mössan.

Båda mönstren är gjorda av Stephen West.

De är säkert kvar på Vill göra-listan även i morgon!

Ettåring på rymmen

Jag har tur som känner underbara, charmiga och söta Amelia.

Hon har fyllt ett år och är snabb som en vessla.

Vi träffades för några dagar sedan, en dag när solen sken och det var riktigt varmt ute.

 Så söta barnskor står bredvid en modell större eller så...

 Dockan Molly är också söt! Vill ha en egen... Hon tillhör Rubens barn.

 Vi bjöds på underbar tårta, Williamstårta tror jag sorten kallas. Mums!

 Vilken liten pärla!

Jag funderade på att ta med henne hem men hon ville inte vara i min ryggsäck så hon slapp. Sötisen! :o)

Exsommar

Så är det bara. Sommaren är slut för den här gången.

 Det känns tomt, tråkigt, grått, kallt och som om allt det glada, färgrika och roliga är slut.

Men för den sakens skull är det inte mindre vackert.

 Visst ger det ett lugn också?

Jag har fått flera kommentarer om Långsamhetens lov på olika sätt. Owe Wikström har skrivit en bok med den titeln. Jag har den i bokhyllan och ska nog plocka fram den och läsa igen.

Långsamt leder också någonstans.

Ting som tar tid

Det har nästan alltid gått snabbt när jag gjort saker och ting. Har man bestämt sig så är det liksom bara att ösa på, men.... nu tränar jag på långsamhet. Ett sätt är att sy sömmar som tar tid. Det tar jättelååång tid med mina mått mätt, men det blir så fint så det är värt varenda minut!

Sömmarna på min Pfaff Creative 2.0 är så tjusiga.

Vad det ska bli? Tja, vi får se. ;o)

Kant på tillvaron

Stress är inte särskilt bra om den kommer i för stora doser. Just nu försöker jag låta bli att bli det minsta stressad av att jag har sex quilttoppar färdiga som väntar på vadd och baksida. I stället försöker jag njuta av de fina kantremsorna som är i ordninggjorda. I vackraste glasskålen får de ligga så länge.

Jag är inte så van att ta det lugnt, men jag tränar.

Pricksjuka

Jag lider av svår pricksjuka! Den har pågått i ett par år, och den vill inte ge sig det minsta. Men - jag vill inte bli bra från den heller när allt kommer omkring.... Det finns ju så fina prickar!

I förgrunden ligger ett dovt grönt jerseytyg med svarta sammetsprickar, och till det en enfärgad kompis. De ska bli en klänning, och kanske ett par sladdriga byxor tror jag. Det ljusa tyget med större prickar skulle passa perfekt till en femtiotalsinspirerad klänning med lite krage tänker jag...

Under allt samman så ligger ett par meter grön Minky delight. *kärlek*

Alltsammans är köpt i Husqvarnabutiken i Vimmerby. :o)

Länge leve pricksjukan!

Sprättmästare

Jag sitter i tvsoffan och tittar på Gokväll, och just nu är det ett reportage från Öland - och jag ler brett när jag hör öländskan. Så bekant, och så roligt att höra! Och lite pinsamt töntigt också... men så ska det väl vara när man inser att så där låter jag nog också ibland?

Nåja, sedan länge bor jag på fastlandet. I en stad som har en så här fin skylt på en fiskbod som tyvärr inte använts på många år.

 Kreativt och kul!

Kreativ i kubik fick jag vara när jag skulle få ihop den här tunikan.

Det började med ett helt annat mönster, som jag av misstag ritade av i fel storlek (Suck!), och uppe på det visade det sig vara en väldigt opassande modell till min figur - som inte ens räckte runt kroppen. Eftersom jag är smålänning som jag tidigare nämnt, så kunde jag inte bara kasta mitt misslyckade projekt utan jag ville absolut hitta en lösning så jag kunde ta till vara det fina tyget. Efter sprättande, klippande, letade efter ett kompletterande tyg då det cerisa naturligtvis inte räckte till mer, och en natts funderande så blev det så här. Helt okej om jag får säga det själv. Och vad lärde jag mig? Jo, att mina egna påhitt funkar bättre på min kropp än färdiga mönster. Och att det går mycket fortare att sy kläder, även när man gör fel, än att sy quiltar - för det är betydligt färre sömmar! Men quiltarna finns i mitt hjärta <3

Oväntad hjälp

Vilken hjälp jag fått idag! Käre maken nystade upp fem härvor ullgarn åt mig - utan att jag bett om det!

 Och som han nystade! Med blixtens hastighet.

Nu kan jag utan problem fortsätta med min kofta.

Oket är klart och en och en halv ärm.

Garderoben växer

Nej, innehållet i garderoben växer och själva garderoben skulle behöva växa en aning snart - för rensa ur den är ju inte särskilt roligt...

Efter många om och men, sömmar och sprättningar så har jag nu en tunika i linnetyg.

 Mönstret till tunikan finns i höst/vinternumret 2011 av Ottobre Women.

Broderierna - både fram och bak - är från Linnéa Art Lines Stiltuppskollektion.

Den ser bra ut, men faktum är att jag inte provat den ännu...

Blomglädje

Jag fick blommor utav mina toppenkollegor idag!

En helt underbar bukett!

Tack raringar!

Tiden går

Hurra hurra för lilla söta Amelia idag!

Tänk, hon är redan ett helt år! 

Det dröjer lite innan jag får träffa henne, men då ska det firas!

Jag firar lite för mig själv också, för min superläckra Namnastebag i knalliga färgen Hollywood pink har kommit hem. Jag beställde den från Deramores i England och den var otroligt väl förpackad. 

Like a lot!

Nu kommer det bli mycket roligare att resa och bara gå ut :o)

Och kanske får en stickning följa med?

Jag bestämde mig till slut och froggade en påbörjad kofta som legat i eeeeevigheter, och nu blir det en helt ny modell, stickad uppifrån och neråt.

Och när jag ändå skriver om ofärdiga saker...

Minns ni det HÄR mönstret?

Så här ser det ut på vardagsrumsgolvet hemma hos oss...

Bara två sömmar från en färdig topp, men jag tränar på att ta det lugnt, så den blir klar när jag känner för det.

Och då har jag sex färdiga toppar som väntar på quiltning...