Jag bekymrar mig för att jag har hjärtklappning, men fick idag veta att hjärtat slår för att jag är rädd. Det är en uråldrig instinkt att pulsen höjs när man vädrar fara. Hm, det där tål att funderas på ett tag. Nog för att faror lurar både här och där, men att det skulle vara så att jag hela tiden går omkring och är rädd och beredd på attack - ja, så har jag inte tänkt, om jag säger så. Men det kanske är sant. Tänk om det är det?
Någon som har tips på vad man ska göra för att inte behöva gå omkring och vara skraj hela tiden?
Under tiden som jag väntar på att hjärtklappningen ska lugna ner sig så sitter jag i soffhörnets mjuka vrå och stickar. Det känns tryggt.
När jag skulle ta en bild kom jag på att sjalen matchar hinkarna med tomat- och gurkplantor på altanen. :o))
De växer bra kan jag meddela - både plantorna och sjalen.
***Anette L***
Kanske justera andningstekniken...? Du mår bättre om du andas med magen, in med luft=ut med magen osv. När jag sitter och är nervös, orolig och spänd så profylaxandas jag för att lugna mej. kramen
SvaraRaderaSå jobbigt,hoppas du tänker på att koppla av emellanåt.Även en hobby kan stressa (har jag lärt mig).
SvaraRaderaKram Gudrun
Jag blev jätterädd första gången jag fick hjärtklappning och funderade på om det var en hjärtinfarkt eller något. Jag hade drömt en mardröm och vaknade av att hela bröstkorgen kändes som värsta moraklockan mitt i natten! Det var väldigt obehagligt.
SvaraRaderaMen du får väl börja med att ta reda på vilka dina "demoner" är, så att du kan möta dem, för om du inte riktigt vet vad du är rädd för så är det ju jobbigt värre!
Jag får alltid "stresshjärtslag" i närheten av getingar, och trots att jag verkligen har värsta fobin så försöker jag att hålla mig en sekund till innan jag springer och slår med armarna och skriker, och faktiskt har fobin blivit bättre!
Lev i nuet! Hoppas du ändå kan njuta av livet och naturens underbara tid! Kram puss mimmi
SvaraRadera