Hjaltland är sista paret ut

Så här innan året är helt slut passar jag på att visa sockorna Hjaltland.

Mina sockor är stickade i Regia tweed , färg 2 som är vit/beige, och Regia Mini stripes color, färg 2995 som är självrandande i olika blå toner. 

Det här sockmönstret visade sig vara perfekt för just självrandande garn. 

Jag gjorde tån och mudden enfärgade, i mönstret är de randiga precis som hälen. 

Tyvärr blev de lite för stora för just mina fötter men de hittar säkert ett annat par att värma så småningom. 

Mönstret är gjort av Eli/Skeindeer knits. 

Nu ska jag ägna resten av det här året åt att se på film, kanske rita lite och fixa en god middag tillsammans med maken. I morgon är det tisdag, en bra tisdag för oss alla hoppas jag.

Gott Nytt År!

Nu vänder vi blad!

Effie - årets sista par

2018 års sista vantar blev ett par Effie, design Eli/Skeindeer knits.

Vantarna är stickade i ett 2-trådigt ullgarn från Ateljé Norrgården som jag färgat blåmelerat med Jeaba kallfärg. Det vita är Rauma Finull. 

Det var precis så det blå garnet räckte, hade bara en stump kvar när sista tummen var färdigstickad. 

Stickor 2 mm till mudden och 2,5 mm till resten. 

Effie är femte och sista mönstret i The Selbu mitten club II. Förra året stickade jag The Selbu mitten club I och det gav mersmak. 

Utan att jag tänkt på det blev alla årets fem par vantar i den blå-gröna färgskalan. 

Speedy Selbu, Evja, Marit, Siran och Effie. 

Det är en fin samling. Det som gläder mig mest är att mina färdigheter att flerfärgssticka blivit så mycket bättre , fast jag har ju övat många timmar förstås.

Det har blivit många vantar i år, det här är inte alla. Några par värmer redan andra händer än mina.

Red Robin och en hel sextett

Det sjätte och sista mönstret i The Handmade sock society av Helen Stewart är Red Robin.

Mina sockor är stickade i handfärgat garn från Stickamera i färgen Häxbrygd och en rest vinrött från Marks och Kattens.

Ett lättstickat och effektfullt ytmönster på hela sockan och 

en förstärkt häl. 

Hela sextetten samlad. 

Från vänster till höger; Red Robin, Hazelnut, Honey Bee Dance, Astrantia, Magnolia och Winter rose. 

Alla mina sockor är stickade av handfärgade garner; från Stickamera, Garnbolaget, Limmo design, Kate Selene, Stranded Dyeworks och Norah George Yarns. 

Helen Stewarts mönster, som är på engelska, är tydliga och lätta att följa och inget mönster är det andra likt. Det gillar jag.

Hela kören är samlad och  jag tror bestämt de sjunger i stämmor.

Magi

Lite extra magi i vardagen, det tror jag alla behöver.

Tänk om man hade en egen Mary Poppins? Tänk om vi alla faktiskt har det?

Emily Blunt som Mary Poppins och Lin-Manuel Miranda som Jack gjorde min kväll lite extra magisk. Härligt! 

För övrigt stickar jag vantar, förstås, och nu håller jag tummarna för att det blå garnet räcker till båda tummarna. I morgon blir det tumstickning på schemat.

Twinkling trees

På julaftonskvällen la jag upp till ett par julaftonssockor och jag valde mönstret Twinkling trees som jag tyckte passade helt perfekt.

Det är ett enkelt mönster med en rad granar på skaftet, alla med varsin lysande stjärna högst upp.

Jag valde en härva grågrön Alegria från Manos del Uruguay och en liten rest gräddvitt till stjärnorna. 

Nästan hela juldagen och några timmar på annandagen räckte för att få paret klart. 

Alla Danielles mönster är välskrivna, de är på engelska, modellerna fina och ofta följer en liten berättelse med som bakgrund och inspiration. Om ni minns hennes socktrio om paret Rita och Cyril, A vintage love story, så kan man säga att det här mönstret är en fristående fortsättning. 

Om jag kommer ihåg det så ska jag använda de här sockorna julen 2019. 

Och då kommer jag så klart lägga upp en ny julaftonsstickning.

Vanten December

Mitt tredje par julmysterievantar blev klara dagen före julafton.

Det är Yll o Tylls mönster och de har en knit-along i sin facebookgrupp nu i december. 

Mina vantar är stickade i Rauma finull (mörkgrått) och Rauma Gammelserie (vitt, rött och ljusgrått) på stickor 2,5 mm. 

Mönstret släpptes i fyra delar och varje del skiljer sig från de tidigare. Mudden var först, sedan mellandelen på handen, därefter toppen och sist tummen. 

Tummen är extra fin med sina tallar (eller granar) på ena sidan och 

små hus på andra sidan.

Fina och roliga att göra. Nu har jag tre par fina vantar; Julenatt, Julvanten och de här. Kanske hinner jag göra ännu ett par vantar innan året är slut. Näst på tur står Effie.

Idag har vi haft kroppkakekalas hos syrran, som vi brukar på annandagen. 

Mums!

En katt under granen

Juldagen. Det kan vara den bästa dagen på året.

 

All stress är över, allt stök och stim har lagt sig. Det finns mat i kylskåpet och choklad i kartonger. På tv visas den ena filmen efter den andra med lyckliga slut och tvätten kan vänta till en annan dag. 

Julblommorna är fortfarande fina och 

tomtarna tipptappar ännu ett par dagar.

På julaftonskvällen, efter julmat, Kalle och klappar, kunde jag till slut lägga upp min julaftonsstickning.

Twinkling trees. Jag orkade några varv innan det var dags att släcka ljusen för kvällen men idag har jag stickat en bra bit.

Fina små granar med varsin lysande stjärna på toppen.

Igår, innan alla klappar var utdelade, satt Morris under vår gran och klämde och kände på snören och papper. Han gillar julen, mest prassliga papper och tomma kartonger. 

Tage hoppade upp och ner ur soffan och verkade också tycka att jul är kul, både med huset fullt och idag när det är stilla och lugnt.

Juldagen. En fin dag.

Dopparedag

På min jag-vill-hinna-innan-jul-lista stod varken att virka nya grytlappar eller att göra nya tändkottar men det hindrade mig inte att göra just precis det.

Ett par juliga dubbelvirkade grytlappar, klara att använda. 

De är superbra, man bränner sig aldrig i och med att tyget i dem blir så tjockt. Vill du göra egna finns min beskrivning HÄR.

Jag virkade med bomullsgarnet Catania och virknål 2,5 mm. Det blev lagom tätt med mitt handlag. 

En liten julfin kant runt om och julbaket kan börja.

Fast först blev det nya tändkottar. 

Jag har samlat ljusstumpar en stund och det är ett bra tag sedan jag plockade kottar. De är torra och fina nu. En bit bomullsgarn runt kotten och två-tre dopp i stearin är allt som behövs. 

Maken och sonen har frågat efter tändkottar sedan förra omgången tog slut. De är verkligen toppenbra att tända brasan med. Den här kommer räcka en bit in på nästa år. 

Det blev liksom en dopparedag så här dan före dan före den riktiga dopparedan.