Att vara eller inte vara är ingen fråga

Jag tittar ofta på Kunskapskanalen och i programmet Ordets makt var det nyligen en man som sa ungefär så här:

Vi är den vi utger oss för att vara, så det gäller att vara väldigt noggrann när vi väljer vem vi ska utge oss för att vara.

Hm, värt att fundera på!

En kvinna som heter Rita Schiano lär ha sagt något i den här stilen:

Tala om sina problem gör vi mer än gärna. Bryt den vanan! Tala om det som gör dig glad!

Vi. Är. Vad. Vi. Tänker.

Vem väljer du att vara idag? Vem väljer du att vara i morgon?

Jag är vad jag tänker och jag tänker mig glad, trygg, frisk och full av inspiration!

:o)

Som bäst

Vaknade tidigt till en solig höstlördag och visst är det en skön känsla när man har hela helgen framför sig?

Jag började dagen med att sticka lite.

Tvåändsvantarna i ull från pappas får som syrran ska få är lite lätt valkade och väntar nu på att torka.

Solen sken och jag var ute och började förbereda mina pelargoner för den kommande vintern och jag motstod lusten att sätta en miljon sticklingar av allt jag klippte bort.

Sen kom ösregnet! Hm, inte vad jag hade tänkt precis, men då kunde jag med gott samvete sy en stund. Det blev en enkel tröja med ett Linnea Art line-broderi i nacken. 

Nu sitter jag i soffan, dricker te och lyssnar på det skvalande regnet som slår ner de vackra lönnlöven. 

En lördag när den är som bäst.

L som i leende

För evigheter sedan så sydde jag en topp till ett lapptäcke. Den som spar hon har så när lusten att quilta och kanta slog till så var det bara att ta en topp i högen.

Det här täcket har varit med på en utflykt men det var regn och blött ute så täcket blev inte fotograferat men vad gör det när det är så vackert i trädgården idag? 

Baksidan är full av små ugglor. 

Glad är jag - för det är fredag, jag är vaken, solen skiner, jag har fina nystan i öronen och en ny quilt att glädjas åt. 

Det kan inte vara bättre!

Dunkla tankar

Va? Hur kan det komma sig att det redan är kväll och mörkt ute? Inte kan det väl bero på att jag somnade på soffan och några timmar försvann? Jag ser verkligen fram emot att komma ur den här trötthetsdvalan jag befinner mig i, undrar bara när det blir?

Jag har, för tredje gången, börjat på sjalen Stjärnhop och nu tror jag att det kan bli något!

Den här gången gillar jag färgvalet och får snits på intarsian så det finns gott hopp.

Förövrigt så funderar mycket där jag befinner mig i trötthetsdvalan... Känner ni till den lilla Venusskulpturen, Venus från Willendorf?

Det finns många figuriner i ungefär samma anda och man tror att de är fertilitetssymboler vilket kanske inte känns så konstigt men tänk om arkeologer om några hundra år hittar Barbiedockor här och var runt klotet. Vad ska de då tro? Att det är figuriner av drottningar, fertilitetssymboler eller att vi faktiskt såg ut så på vår tid?

För egen del så måste jag tillstå att jag är mest lik Venus...

Skål!

Det är en sån där kväll när jag sitter i fönstret o tittar på människorna utanför. Har randiga leggings och det är väl det roligaste just nu. Nåja, det kunde varit värre.

Tror jag ska sy en liten filtskål som den i tidningen Molly makes nr 18. Den är söt.

Natti natti

Att jobba eftermiddag i stället för förmiddag tar mycket på krafterna och dagen tar slut innan den börjat på något konstigt sätt. Så har det varit idag och jag är tröttare än trött. Jag orkar inte ens sticka, men tittar lite på stickningen då och då i alla fall.

Äsch, jag går och lägger mig och ser fram emot en ny dag i morgon. Godnatt!

Guldkant på tillvaron

Tänk att det kan vara så skönt med en solig höstdag!

Sådana höstdagar är som guld - värdefulla och glimrande.

Visst har jag en vacker promenadrunda?!

Livskvalitet.

Turkisk blå

Att vårda sitt eget varumärke har det pratats om i åratal, och nu ska man pitcha sig själv på ett kort, slagfärdigt och intressant sätt för att omgivningen ska följa en på twitter, gilla en på facebook eller läsa ens blogg. Om du vill veta mer om det här så rekommenderar jag P1s Spanarna från 31 augusti, Calle Norléns spaning.

Så, hur pitchar jag mig själv funderade jag på efter att ha lyssnat på Calle och någonstans där så föddes idén om en talande klädsel, en klädsel som på mer än ett sätt snabb upplyser omgivningen om vem jag är. Jag har flera idéer men det första plagget ser ut så här:

Svart linnetyg, ritad på fri hand från en köpeklänning och alltså finns inget mönster. 

Broderiet är en del av ett större broderi från Emblibrary. 

Visste ni föresten att ordet turkos urprungligen betydde turkisk blå? 

Nu är det bara att sätta igång med quiltplagget! 

:o)

Stör ej mig och annan information

Åh vad länge sedan det var jag såg en sån här:

Det är ju ett superbra sätt att ha koll på var familjen är, när de gick och kom hem och om de är arga eller glada! Jag tror jag ska leta reda på en träbit och lödkolven och fixa till en, med olikfärgade träkulor för familjens medlemmar. Just den här fina finns i ett hus där jag var på besök som hastigast och jag vet inte vem som gjort den eller när den gjordes men jag får en bestämd känsla av 70-tal. Nostalgivibbarna ger stora utslag.

Jag har ett sömnadsprojekt på gång... 

Jag hoppas fortsättning följer i morgon!

Takdropp

Det har regnat hela dagen och jag är genomförkyld och i morgon är det höstdagjämning.

Om jag ser det från den positiva sidan så har jag haft gott om tid att sticka idag.

Rauma finull, ljusbrunt och vårgrönt, stickor 2,5 mm och så är de tvåändsstickade utan mönster över 72 maskor. 

Jag hoppas de ska värma Lilla Dots händer i vinter. 

Trädgården har en vilopaus. 

Eller är den förkyld som jag?

Gårdagens jeans

Jag funderade på att skriva Yesterday´s jeans som rubrik för det är roligt med alliterationer men det fick bli på svenska, för hur kul är gamla jeans egentligen?

Om vi säger så här - gamla jeans är så kul som man gör dem!

Jag klippte sönder mina gamla och behöll sidsömmarna för jag tycker att de är charmiga, lite lagom slitna sådär. Jag broderade på en del med ett Husqvarnabroderi, nr 245 Decorative edge work. 

Sen klippte jag efter det HÄR Joann-mönstret och satt igång med att sy. 

Jag har sytt massvis med kassar genom åren och det måste finnas tusentals olika sätt att sy dem. Det här var ett enkelt och ganska kul mönster. Det blev en bra storlek på kassen med en lagom botten och lagom långa handtag. Det är bra.

Så där ja!

Förövrigt så har både Gunilla och Immi uppmärksammat min blogg de senaste dagarna. Tack för det snälla ni! Det är alltid roligt att läsa att bloggen uppskattas :o)

Här kommer några bloggtips från mig på bloggar som jag läser för tillfället och som jag inspireras av.

Först ut - Historiebloggen!

Vid det här laget så vet nog en till min blogg återvändande läsare att jag gillar det förflutna, för utan det förflutna blir liksom nuet lite fattigare. Jag läser Dicks inlägg med nöje.

Sen kommer en quiltblogg - Bloom. 

Massor av fina saker att bara titta på och inspireras av.

En stickblogg är svårt att välja ut, för jag följer många bra, men Dödergöks sida har en speciell plats i mitt hjärta. Som hon kan inspirera den tjejen!

Jag klämmer i med en fotoblogg också: Erika Gerdemarks. Jag fotar inte bröllop och tittar inte på hennes bilder för den sakens skull, men Wow! vilka bilder hon tar! Ljuset, vinklarna, intensiteten - allt! Om jag bara vore en tiondel så bra...

Och slutligen en riktigt rolig blogg: Karins konstgrepp. 

Jag skrattar ofta högt när jag läser hennes funderingar. Vilda och galna.

Hallonröda bläckfiskar

Det blir inte så mycket kvar av ett par gamla jeans när jag varit i farten.

Det där ni ser på bilden tryckte jag faktiskt ner i soporna, men det som ni inte ser av jeansen ska bli en ny väska. Min plan var att börja sy ikväll, men eftersom jag har symaskinen intill sonens dator och tvspel där han och en kompis tillbringade kvällen och min näsa rinner mer än lovligt så får jag sy en annan dag när jag inte riskerar att smitta ner nån som sitter bredvid.

Då och då hittar jag saker som får mig att fundera på hur den som kom på idén bar sig åt. Vem kommer till exempel på att ett räcke runt en bardisk ska hållas upp av elefantsnablar?

Hur tänkte hen? (Ja, jag måste faktiskt provskriva hen för att känna hur det känns. Lite konstigt än så länge, men man vänjer sig kanske?) 

Vackert? Nja, inte enligt mitt tycke. Fast lite roligt. Och inspirerande.

Intill elefantdisken så hänger en stor röd takkrona. Tyvärr är bilden tagen i motljus, det hade det varit oavsett från vilket håll jag fotat men frågan är förstås - hur kommer man på att göra en gigantisk ljuskrona i julrött glas? 

Och passar verkligen den där kronan med elefanthuvudena?!

Den får mig att tänka på bläckfiskar som badat i hallonsås eller något annat galet, men ja, den inspirerar också!

Vill ni kolla in konstverken på plats så bege er till Hotell Ekoxen i Linköping.