Mitt liv som samlare

Man vet att man är en samlare om

- hjärtat slår ett extra slag när man får se just en sån

- man slänger sig fram mellan hyllorna så att ingen annan ska hinna före, trots att det nästan är tomt i butiken

- man är beredd att betala utan att se på prislappen

- man får ett fånigt leende på läpparna hela vägen hem

- man klappar på sin nya ägodel och låter den bekanta sig med de man redan har

- man tar en massa bilder och visar stolt upp dem i sin blogg.

Ja, jag vet, jag kan inte rå för det! Men titta så fin den är - min nya garnvinda!

Tre stycken är en bra start på en samling, eller hur? Nu har jag en nytillverkad, en miniatyr och en använd, lite lagad och jättefin. :o)

Infodringens tid

De senaste dagarnas syrumsstädande har tagit ut sin rätt - idag har jag knappt orkat lyfta ett finger. Undrar hur lång tid det ska ta för mig att lära mig att ork är något som måste ransoneras. Hårt.

Dagen har mest gått i soffhörnets- och Mammans taxiservice-tecken, men för en stund sedan så gick jag in i mitt fina syrum och sydde de sista sömmarna på den turkosa klänning jag nästan gjorde klart i lördags. Färdig och pressad men ännu inte provad.

 Fin linne/viskos från Stoff och stil i en läcker färg. Ett lapptäckstyg fick bli infodring och kant på fickan.

 Mönstret, som jag ändrat ganska mycket på, finns i Burda style 2/2012.

 Jag tycker att det är så snyggt när infodringen får titta fram lite.

 En kusin till min lila klänning.

Gokväll!

Var sak på sin plats

Snälla rara Ingela var fullt upptagen de timmar jag var på jobbet idag så jag kunde inte tacka för den fina presenten hon smugit in på mitt kontor.Titta så söt!

Odensjö Ljuva ögonblick står det på etiketten, och nog kommer den ge ljuva ögonblick! Så ljuvlig i sin lilla kopp. Tack snälla Ingela!

Eftermiddagen har jag tillbringat i syrummet, och nu börjar det likna någon slags ordning även om det är mycket kvar att göra.

I det högra skåpet finns mina sytillbehör, knappar, dragkedjor, linjaler, broderiramar och en massa annat. Trådstället har maken gjort för många år sedan, och det är så bra - fast fullt!

Till vänster står mina båda Bennohyllor från Ikea med alla små tygbitar och på väggen hänger tre broderade tavlor som jag gjorde för sådär 25 år sedan eller nåt sånt. 

Det vänstra skåpet är det fullt av garn, förvarat i plastlådor så inte pälsängrarna kan kalasa på det. Det blir lite luft i skåpet, så det får absolut plats mer garn! 

Jag börjar bli ganska nöjd, problemet är bara att jag inte får plats med några av mina klädtyger... Och utanför syrummet är det allt annat än ordning just nu. Två fulla sopsäckar, ett par kassar med gamla pärmar som ska kastas och en hel flyttkartong med papper som ska kastas. Och många, många, många tidningar och böcker som inte är sorterade ännu. 

Äventyret fortsätter. En annan dag, för nu är jag trött.

Dofternas stig

Det ska bli sämre väder de kommande dagarna så idag ville jag ta tillvara på solen och gick en skogspromenad. Hela skogen doftar härligt av blommande liljekonvaljer!

 Nog ska man unna sig lite fika och en stunds stickning ute i skogen? 

 Hemma har jag plockat in det mesta av mina bomullstyger i ett av skåpen i syrummet. Den spontana frågan jag ställde mig var: Behöver jag mer tyg? Det självklara svaret dök genast upp: Javisst, varför inte? Och det finns ju plats kvar...

Ja, ni kan ju tänka er hur resonemanget fortsatte inne i mitt huvud. Ett evigt tjattrande.

Kaos är granne med - ordning

Tänk att det alltid måste bli värre innan det blir bättre.

Det gäller många saker i allmänhet, och det gäller mitt syrum i synnerhet.

Från någon slags ordnad oordning, till oordning...

 ...via totalt kaos i flera rum...

...innan ljuset syns i tunneln. 

Åh vad det kommer bli bra! Om några veckor eller så när jag sorterat igenom allt och fyllt mina fina skåp. Jag njuter lite av tanken på hur det blir sen och då känns jobbet lätt

Min svärfar köpte för några år sedan en svagt gul rhododendron.

Nu, när han sitter på sitt moln i himlen, blommar den. 

Fantastiska blommor!

Vita liljekonvaljer, vita syrener och en vit bh

Var ska jag börja? Ska jag börja med förmiddagens sömnad, eller ska jag skriva om kvällens underbara promenad? Det får bli lite huller om buller tror jag...

Jag har just varit ute och gått, i områden som jag vanligtvis inte går i, och det var så härligt! I skogen trängs liljekonvaljerna, fler än jag sett på många år, och i villaområdena dignar syrenerna av väldoftande blomklasar.

Det var gott om bilar som köade för att komma på Gotlandsfärjan när jag gick förbi. De får nog en riktigt fin tur ikväll. 

Mitt vackraste träd, den kaukasiska vingnöten är försommargrön. Snart kommer alla de spretiga hängena som gör trädet så speciellt, men de syns inte än. 

Hela förmiddagen, då det regnade och var grått och ruggigt ägnades åt sömnad tillsammans med några vänner. Min bh som jag sytt i Mulliga Ms sew along är äntligen klar. Den blev fin, men passar mig inte riktigt. Det får bli några justeringar till nästa.  

Jag sydde också på en turkos klänning, men den glömde jag fota. 

Vilken härlig dag!

Alla mina

Nej, jag vill helt enkelt inte göra saker inomhus när det är så vackert väder! Av årets 366 dagar så är det inte många som är som den här så jag har ägnat en stor del av dagen i hammocken med en bok i handen. Fast direkt när jag kom hem från jobbet så bakade jag en snabb sort - Dumlegömmor. Försvinnande goda och jag har tänkt på dem några dagar. Det tog så där en kvart, plus att jag fick gå in ett par gånger och sätta in/ta ut ugnsplåtar.

När maken kom hem fick han jobba lite inomhus. Tre små hyllor skulle upp på väggen. 

Så jag kunde sätta upp nya (och gamla) foton på alla små hjärtegull. 

De är så fina. Allesammans. Mina barn och mina syskonbarn - ja som ni ser - de är mina allihop, på ett eller annat sätt. 

Nej, nu tror jag det blir hammocken igen för att fånga dagens sista varma strålar.

Blir jag stark, stark, superstark

Det som inte dödar en, det stärker en heter det ju och efter den här rent bedrövliga dagen, och efter ett eländigt år så måste jag bli dunderstark! Starkare än Pippi och Bamse och Hulken tillsammans. 

Bara så ni vet, om ni skulle råka fundera på det.

Och med all den styrka som jag samlar på mig så blockar jag en sjal...

...och klipper till en klänning... 

 Sjalen är stickad i Schoppelwolle Admiral - svart knappt 100 gram, och rester i färgerna Tranbär och Banana Joe. Det är också en rest i blålila som jag inte minns vad det är. Kanten är en liten volang som förhoppningsvis kommer rulla sig lite fint. Stickor nr 3.

Klänningen blir något i stil med den senaste lila, i turkos (vad annars?) linneviskos. 

Nu ska jag storstäda bland tankar och annat bråte inne i skallen, så jag bara tänker snälla och ljuva tankar sen.

Ren och mild.

(Kommer någon ihåg den reklamen, med slogan Ren och mild? Vad kan det ha varit reklam för? Minns inte. Misslyckad reklam alltså.)

Love is in the air

Ja, det är massor av kärlek i luften! Estet-eleverna har konsert igen och det är utsålt och alldeles trångt och mysigt. Temat är vårkänslor, och kärlek. Vi njuter!